Barnrättsbaserade föreningsbidrag- läs om hur idrottsförvaltningen i Västerås gick till väga
I Västerås stad har nu projektet Barnets bästa 2.0 pågått under ett år. Projektet handlar om att hitta former för ett mer systematiskt tillämpande av barnets bästa i strategiska beslut till nämnd. Pilotprojekt i fem olika förvaltningar har genomförts med handledarstöd från Barnrättskonsulterna. Erfarenheter har tagits till vara i en lärandeprocess som fortfarande pågår.
Ett av pilotprojekten har genomförts på Kultur- och idrottsförvaltningen. Det är Marie Sandersson Bergwall, idrottsstrateg, som ansvarat för detta. I pilotprojektet har man valt att göra en prövning av barnets bästa på verksamhetsstöd till idrottsföreningar i Västerås. Här berättar Marie om den resa som de gjort, vad man lärt sig hittills och vad de hoppas på framåt.
Kan du berätta om pilotprojektet, vad är det som ni har valt att göra?
Vi valde att göra en prövning av barnets bästa, en så kallad barnkonsekvensanalys, på verksamhetsstödet för bidragsberättigade föreningar. Ytterst handlar det om att de 25 miljoner som vi betalar ut i stöd varje år ska nyttjas för barnets bästa. Vi insåg att här finns det områden där vi kan behöva arbeta annorlunda. Att se över kriterierna för verksamhetsstödet kändes som ett bra och viktigt första steg.
Vad var det du såg som du ville ändra på?
Vi hade redan tidigare sagt att föreningarna måste jobba utifrån barnkonventionen, men det kändes som att det var för stort och för svårt att greppa. Det var för otydligt HUR man skulle göra detta. För att få föreningar att kunna förstå innebörden av att arbeta barnrättsbaserat så måste vi bryta ner detta – vad är det vi menar? Vad är det vi vill att de ska göra? Man måste komma ihåg att föreningarna oftast bygger på ideella krafter, det måste var greppbart och tydligt vad vi förväntar oss av dem.
Det här är viktigt för staden eftersom vi har som mål att ha jämlika förutsättningar – detta är vår del av ansvaret, att stötta idrotten till bättre förutsättningar.
Berätta om processen – hur gick ni till väga för att göra själva prövningen?
Första steget i en prövning av barnets bästa handlar om att göra en kartläggning av fakta. Vi började med att ta fram allt underlag som fanns, riktlinjer, ansökningsformulär, policys och så vidare, från vår egen verksamhet. Vi tittade också på de riktlinjer och vägledande dokument som finns från bland annat Riksidrottsförbundet, RF.
Därefter gick vi vidare med statistik- hur ser det ut i Västerås när det gäller barns idrottande? Tyvärr såg vi att det saknas en del statistik vad gäller staden, men vi kunde ta hjälp av en del statistik från RF – SISU Västmanland. Kunskapen var inte uttömmande men gav oss tillräckligt med kunskap för att arbeta vidare.
Och hur gjorde ni för att koppla ihop arbetet med barnkonventionen?
Vi gick igenom alla artiklar i konventionen och pratade om vilka som berör idrotten och vilka vi ser att det är viktigt att vi arbetar med. Den här delen av arbetet var viktig, att få tid att fördjupa sig i vilka mänskliga rättigheter som ett barn har och samtala om detta. Det gav oss nya perspektiv, men det var också lite svårt.
Under hela processen har vi också haft handledarstöd och fått hjälp med vad vi ska fokusera på i vår kartläggning. Det har varit värdefullt.
När kartläggningen var klar – vad gjorde ni med all fakta ni tog fram?
När vi hade tillräckligt med fakta på bordet kopplade vi detta till våra riktlinjer och styrdokument för att göra analysen. Vi identifierade de styrkor som fanns – vad gör vi redan som är bra? Men vi tittade framför allt på vilka rättigheter som vi riskerar att inte leva upp till med dagens riktlinjer. Finns något som behöver förändras? Vi utgick hela tiden från de rättigheter vi identifierat som relevanta, och det gav en bra vägledning. Artiklarna var ett viktigt pedagogiskt verktyg som hjälpte oss att inte missa något viktigt.
Med analysen som utgångspunkt tog vi sedan fram ett förslag till beslut om hur vi ville förändra våra riktlinjer och kriterier för bidrag.
Och vad fick ni syn på i er analys?
När vi kopplade samman kunskapen från RF- SISU om hur och var barn idrottar såg vi tydligt att det finns ett samband mellan socioekonomiskt svaga områden och låg föreningsaktivitet.
Det finns många barn som inte har möjlighet att ta del av idrottsaktiviteter, kanske för att det är för dyrt. Det är sådant vi på ett sätt redan vet, men ändå inte förstår fullt ut. Det här påverkar så klart hur barnets mänskliga rättigheter tillgodoses- rätten till hälsa, rätten till utbildning, rätten till fritid och så vidare.
Jag var inte förvånad, men det blev svart på vitt. Våra barn har inte en jämlik tillgång till idrottsaktiviteter i vår stad. Vi började prata om vad som krävs för att öka andelen barn som idrottar i dessa stadsdelar.
En annan insikt handlar om vikten av att samverka runt barnet. Annars når vi inte ända fram. Det spelar ingen roll att vi bygger en fotbollsplan om barnen inte är trygga och törs gå dit, för att ta ett exempel.
Vi såg också att det finns tydliga brister när det handlar om barns inflytande. Inom idrotten är det, som på många andra håll, framför allt män i styrelserum som fattar beslut som berör barnen. Barnen är allt för sällan med, trots att det är en rättighet.
Hur gick det – vad blev resultatet?
Förslag till beslut om förändrade riktlinjer och kriterier för bidrag- det föreningarna behöver leva upp till för att få kommunens stöd, presenterades för nämnd för ställningstagande i höstas.
Men det viktigaste är kanske det som händer framåt och hur detta kan implementeras.
Vi kommer att tillsammans med RF SISU arbeta med detta på föreningsträffarna. Hur upplever föreningarna det här? Vilken kompetens kommer att behövas? Vad behövs för att starta i gång processer i styrelserummen?
Vi vill inte att föreningarna ska behöva leta efter stöd och material, det måste vara enkelt för deras verksamhet som ju drivs på ideell basis. Vi har försökt fylla på med kunskap, material och länkar till barnkonventionen på vår hemsida.
Ett konkret exempel på implementering är att vi på föreningsnivå nu också följer upp statistik där man kan uppge ”annan könsidentitet” vilket flera föreningar har efterlyst. Detta finns med i våra förnyade riktlinjer.
Hur följer ni upp arbetet?
I dagsläget har vi inget bra sätt att mäta detta, men vi följer i nuläget upp andel barn som är föreningsaktiva. Vi följer också upp via föreningsträffarna. Till att börja med ska vi på föreningsträffarna berätta för föreningarna vad det här arbetet innebär.
Gör det skillnad för barnen tror du?
Ja det tror jag att det gör, men kanske inte i morgon. Det är ett mer långsiktigt arbete. En ändring i avgifter för att möta alla grupper, även ekonomiskt svaga. Ja det kommer att gynna barnen. Men det kräver ett jobb från oss i staden, från föreningarna – de måste vara mottagliga och våga vända på stenar för att inte utesluta någon. Det krävs ett arbete. Den här kunskapen bör också kunna sprida sig till sponsorer så att fler ställer barnrättsbaserade krav. Det blir ju bättre för barnen då.
Vad hoppas du framåt?
Jag önskar att föreningslivet ska förstå vilken viktig roll de har för alla barn, också ur ett samhällsperspektiv. Alla barn behöver fysisk aktivitet, men idrotten kan också vara med och förbättra barns liv på flera plan, att bidra med en tillhörighet.
Hade du en klar bild av vad du skulle uppnå när ni började?
Nej jag hade ingen klar blid, och till en början kände jag mest Hjälp! Men under processen har jag fått helt nya glasögon, jag har förstått processen och sett vad som kan göra skillnad. Det har varit inspirerande att få vara med och arbeta för barnets bästa, att vara med och skapa förutsättningar som i förlängningen ska gynna barnen.
Om du skulle skicka med några tips till andra kultur/idrottsförvaltningar, vad skulle det vara?
Gör en barnkonsekvensanalys på verksamhetsstödet och riktlinjer. Då får man fram styrkor, brister och utvecklingsområden. Det spiller över på mycket annat. Om man inte har en bra samverkan med RF-SISU så skulle jag ta en sådan kontakt, de är viktiga i det här, att det finns ett bra samarbete.
__________________________________
Behöver din verksamhet processtöd för att komma vidare med implementering av barnets rättigheter? Läs mer på vår hemsida, eller skicka ett mejl till info@barnrattskonsulterna.se så hör vi av oss.