Att fatta barnrättsbaserade beslut
Barnkonventionen som lag innebär bland annat att barnkonventionen blir beslutsunderlag till förvaltningsmyndigheter. Därför är det viktigt att vi synliggör och dokumenterar hur våra beslut lever upp barnkonventionen. Det är en sorts kvalitetssäkring ur ett barnrättsperspektiv. Ytterst är det de förtroendevalda som måste se till att de beslut man fattar går i linje med barnkonventionen och den nya lagen. Men det betyder också att utredare och handläggare behöver redskap för att säkerställa detta. En mer omfattande sådan prövning kallas ibland för barnkonsekvensanalys, men ibland räcker med en enklare barnrättslig reflektion. Tidigare i veckan föreläste jag för nämndsekreterare på temat ”Barnkonventionen i det nämndadministrativa arbetet”. Jag avslutade med att skicka med ett antal punkter att arbeta vidare med:
- Se över mallar och rutiner så att barnets bästa efterfrågas och synliggörs i direktiv, utredning och uppföljningar.
- Se till att formuleringar i beslut gör barnet till subjekt, inte endast ett objekt att ta hand om. Undvik till exempel generaliserande formuleringar om vad ”barn behöver” eller hur ”barn är.” Det leder ofta till sämre och mer rätts-osäkra beslut för barn.
- Prioritera – börja med att arbeta igenom de större strategiska frågorna med stor påverkan på barn.
- Säkerställ att utredare och handläggare har kunskap om innebörden av ett barnrättsligt perspektiv. Som minst bör ett beslut utgå ifrån de vägledande principerna.
Kortfattat handlar det om att fylla begreppet barnets bästa med ett innehåll. Det räcker alltså inte, som fallet ofta varit hittills, att vi med hjälp av en förenklad checklista bokar av att barnets bästa har beaktas. Vi behöver kunna motivera hur vi har kommit fram till detta. Senare återkommer jag med tips på hur man kan göra.