Barnrättsbaserad SIP – några lärdomar
”Vad kan jag göra för att det ska bli så svårt som möjligt för dem att vifta bort mig?”
Så uttrycker sig en av de ungdomar som Barnrättskonsulterna i samarbete med organisationen Maskrosbarn intervjuat. Det handlar om upplevelser av att vara barn vid ett SIP-möte. Citatet signalerar maktlöshet och känns i magen. Trots att så många vuxna vill så väl och vet att barn har rätt till delaktighet – varför lyckas vi inte? Skulle något bli annorlunda om vi alltid ställer oss frågan: hur blir det för barnet? Om vi tar avstamp i ett barnrättsbaserat synsätt och låter barnets bästa vägleda?
Det här var de bakomliggande frågorna i det projekt som Barnrättskonsulterna genomfört på uppdrag av Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län under 2023. Uppdraget genomfördes som ett processtöd till SIP -grupper i Huddinge, Haninge och Täby. Kan ett barnrättsbaserat synsätt med barnets bästa i fokus göra att vi når längre? Projektets mål har varit att ge fördjupad kunskap om hinder och möjlighet för samverkan och inflytande men också kunskap om barn och ungas upplevelser av inflytande och förslag på lösningar.
Vad är ett barnrättsbaserat synsätt?
Kortfattat kan man säga att ett barnrättsbaserat synsätt består av följande beståndsdelar:
- Barnet är subjekt med egna rättigheter och inte objekt för omhändertagande
- På lika villkor – varje barn är en individ med egna behov och förutsättningar
- Barnets inflytande är centralt och präglar hela processen
- Det som är bäst för barnet ska väga tungt
- Rättigheterna i barnkonventionen är en helhet och vägleder i beslut.
”Jag tittar på alla där och tänker – ni kunde ha räddat mig, och ni gjorde inte det”
Barnet som subjekt eller objekt? Några kännetecken
När barnet objektifieras märks det bland annat genom att den som har makten sätter agendan, man börjar med att tala om insatser i stället för behov eller rättigheter, man utgår från att hindret ligger hos barnet och man pratar öppet och utlämnande om barnets privatliv.
När barnet är subjekt med egna rättigheter märks det bland annat genom att barnet i förväg får vara med och formulera förväntningar och mål, barnet får ha med sig en trygg person på mötet för att motverka maktobalans, man utformar miljön så att barnet känner sig trygg och välkommen. Kanske låter man barnet vara med på länk för att bara lyssna, om det känns bekvämare.
Vad kom vi fram till?
Bilden som framträder är ett SIP-möte som för barnet saknar förutsägbarhet och där tilliten till vuxna brister. Barnen berättar om oförutsägbarhet och maktlöshet. Det saknas tid för förberedelse och information som kan hjälpa barnet att sätta rätt förväntningar på processen samt skapa en viss förutsägbarhet. Barnen går in med höga förväntningar om att något ska ändras i det egna livet, men med tiden slutar barnet att hoppas på detta. När ett barn ger uttryck för att det hänger på att barnet själv lyckas övertyga mötesdeltagarna är barnets bästa inte i fokus. Det är allvarligt när ungas tillit till möjligheten att få hjälp brister. Samtidigt berättar något barn om att de upplevt det motsatta – att det finns någon där som backat upp. Det verkar då göra stor skillnad.
Vår uppfattning är att barnrättsbaserat synsätt som används systematiskt får genomslag på alla nivåer och gör skillnad för det enskilda barnet. Med ett barnrättsbaserat synsätt som grund och en SIP-process med barnet i fokus finns förändringar som kan verka små men göra stor skillnad för ett barn. Men för att det ska hända krävs kunskap om och förståelse för vad ett barnrättsbaserat synsätt är. Det krävs rutiner som möjliggör ett sådant förhållningssätt och ett ledningsstöd som följer upp och stöttar arbetet med att upprätthålla nya arbetssätt. Barnens förslag och medarbetares iakttagelser kan vara viktiga inspel i ett fortsatt förändringsarbete.
Arbetar vi barnrättsbaserat? Några kontrollfrågor
Så vad ska vi tänka på i vår verksamhet? Att ställa om till att arbeta barnrättsbaserat är en process som får ta lite tid. Ta hjälp av frågorna nedan, det är en bra början!
- Har vi barnet och barnets rättigheter i fokus?
- Beaktar vi barns olikheter och hur detta påverkar möjligheten att få hjälp?
- Har barnet fått vara delaktig i hela processen? Har vi en plan för hur vi återkopplar?
- Har vi barnet i fokus när vi samverkar? Tar vi ett gemensamt ansvar för helheten?
- Känner vi oss trygga med att våra beslut går i linje med barnets bästa? har barnets bästa fått väga tungt?
Rapporten ”Barnrättsbaserad Samordnad individuell plan” kan du ta del av i sin helhet här.
Vill du läsa om hur vi på Barnrättskonsulterna arbetar med processtöd? Kika här.Du är också välkommen att skicka ett mejl till info@barnrattskonsulterna.se så kontaktar vi dig och pratar vidare!