Så här gjorde vi – samtal med barn på ett korttidsboende

Barn med funktionsnedsättningar deltar mer sällan än andra grupper barn i undersökningar som rör annat än deras funktionsnedsättningar. Gruppen hindras oftare än andra grupper barn när det kommer till delaktighet och inflytande.Under hösten 2023 har Barnrättskonsulterna genomfört dialoger med barn och unga som lever med olika förutsättningar. Detta har vi gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten som ett led i att undersöka Coronapandemins konsekvenser för barn och ungas hälsa och välmående.

Flexibilitet motverkar diskriminering

En av grupperna vi samtalat med består av barn med olika intellektuella funktionsnedsättningar. Barnen vistas på ett LSS-korttidsboende i en mellanstor stad i Sverige.  Att vuxna är förberedda på att vara flexibla och anpassa upplägg och struktur med kort varsel för att möta barns olika behov är en viktig förutsättning för att alla barn på jämlika villkor ska ha tillgång till sin rätt att vara delaktig och ha inflytande.Alla barn är olika, och har olika behov och preferenser som vuxna behöver anpassa sig efter för att skapa de bästa förutsättningarna för att leva upp till barns rätt till delaktighet och inflytande. Självklart är inte barn med funktionsvariationer en enhetlig grupp – ett barn är mer än sin funktionsnedsättning och det är viktigt att vara lyhörd mot barnet. Som alltid.

Anpassning utifrån mognad

Att sitta mittemot ett barn och hålla ögonkontakt med ett barn som har en viss intellektuell funktionsnedsättning kan kännas otryggt för barnet, medan mycket ögonkontakt för ett annat barn i stället kan kännas tryggt. Hur frågor formuleras kan också behöva anpassas efter barnets förutsättningar, inte bara ålder utan också mognad och förståelse. Att ställa öppna frågor kan vara bra för att låta barnet styra, men för öppna frågor kan för en del barn med vissa intellektuella funktionsnedsättningar i stället utgöra hinder för barnets förmåga att förstå och berätta om sina upplevelser. För att verkligen veta vad olika barn behöver, behöver vuxna ta sig tid att undersöka detta innan dialogtillfället, och anpassa därefter. Barnets rätt till delaktighet behöver med andra ord betraktas som en process och inte som ett enstaka tillfälle.

Några tips på vägen

  • Samarbete med personalen på plats var ovärderligt och hjälpte oss att vara lyhörda mot barnen. Personalens närvaro bidrog till att barnen kände sig trygga.
  • Barnen fick i lugn och ro läsa igenom ett enkelt brev som förklarar syftet och hur intervjuerna kommer att gå till. Personal på plats bistod med att svara på eventuella frågor som barnen hade.
  • Barnen, som alla var över 12 år, fick själva skriva under en samtyckesblankett. Det här ställer krav på att löpande barnets-bästa-bedömningar görs. Den vuxne måste vara observant och lyhörd mot barnet så att inget barn känner sig tvingad att delta mot sin vilja.
  • Barnen fick, individuellt och vid en lämplig tidpunkt, börja med att svara på ett antal frågor skriftligt vid en särskilt skyddad dator. De barn som skulle delta hade större vana vid att uttrycka sig skriftligt än muntligt.
  • En eller ett par dagar efter att barnet svarat skriftligt genomförde vi tillsammans med personal intervjuer med barnen utifrån det som de svarat. De fick möjlighet att utveckla och förklara, eller lägga till sådant som de tyckte att de missat.
  • För att det även ska vara möjligt att göra anpassningar med kort varsel, är det bra om extra tid är avsatt för själva tillfället. Vid ett tillfälle behövde exempelvis ett av barnen som deltog i undersökningen spontant sova ett tag innan samtalet började, för att orka.

Rapporten från Folkhälsomyndigheten är ännu inte publicerad. Vi återkommer med en länk längre fram.

Vill du veta mer om hur vi arbetar och vilka våra kunder är? Läs mer här!