Hur ska barnets rättigheter förverkligas inom biblioteksverksamheten? För att besvara den frågan valde Umeå kommun att genomföra en barnrättslig kartläggning av folkbibliotekens verksamhet i kommunen.
”Varför hänger många ungdomar helst vid småbarnsavdelningen? ”Placerar vi skyltar i ögonhöjd på vuxna”? ”Hur är det att som rullstolsburet barn komma in i bibliotekets lokaler och söka efter en mangatidning eller en bok på engelska?” ”Har vi ett programutbud som är givande för ett barn med synnedsättning?”
De här frågorna och många fler ställde sig Umeå kommun och vände sig till Barnrättskonsulterna. Genom fysiska besök på kommunens samtliga 12 bibliotek, samtal med chefer och medarbetare liksom granskning av styrande dokument genomfördes en barnrättslig kartläggning av kommunens folkbibliotek. Många spännande möten för oss, och roligt att se hur Umeå tar barnets rätt till kultur på stort allvar. Kartläggningen identifierade vad som redan görs bra i linje med barnets rättigheter, utvecklingsområden och förslag framåt.
Kulturlivet – ett behov och en rättighet
Kultur är inte ”bara” en guldkant i barnets liv, utan något som barnet behöver och därför har rätt till enligt artikel 31 i barnkonventionen. Det kulturella livet, som biblioteket är en del av, är viktig för barns utveckling och välmående. Det hjälper barnet att förstå sin egen och också andras kulturer, och det hjälper barnet att upptäcka och forma sin egen identitet. Det stärker barnets känsla av tillhörighet i samhället, och skapar också förutsättningar för barn att vara med och utveckla och forma kulturlivet. Inom biblioteket kan rättigheten konkret innebära att barnet själv får välja bok, inte blir tillsagd vad barnet ska tycka om en bok, får prata på biblioteket och får möjlighet att skapa konst. För att alla barn på jämlika villkor ska kunna ta del av och delta i biblioteksverksamheten behöver vi göra olika anpassningar för att svara upp mot barns olika behov och preferenser.
Vad framkom i kartläggningen av folkbiblioteken?
Kartläggningen i Umeå fokuserade på flera olika områden, bland annat aktivitetsplaner och styrande dokument, kommunikation, det fysiska rummet, utbud, ickediskriminering och delaktighet. Som väntat gjordes mycket bra, och många goda exempel kom upp. Men det fanns också utmaningar.
Ett förbättringsområde handlade om ickediskriminering och vikten av att inte se barn som en homogen grupp. Förutsättningar för barn att ta del av, delta i och bidra till konst- och kulturlivet ser olika ut för olika barn, och faktorer som särskilt påverkar är funktionsförmågor, socioekonomi, geografisk närhet, språk, kön och familjesituation. I all planering och i alla aktiviteter behöver vuxna göra anpassningar för att det ska vara tillgängligt och inkluderande för alla barn. Den här utmaningen delas av många verksamheter. I Umeås biblioteksverksamhet handlade det bland annat om att inreda ungdomsavdelningar välkomnande och inkluderande, göra riktade satsningar för barn som inte går i förskola eller att se över skyltningar, revidera och barnanpassa kundenkäten som görs. Det handlar om att våga göra olika för att det ska bli lika och rätten till kultur förverkligas för alla.
/ Rebecca Colt, Barnrättskonsulterna
__________________________________________________________
Vill du delta i en målgruppsanpassad utbildning för att stärka barnets rättigheter i biblioteksverksamheten? Nu genomför vi två öppna utbildningar i Stockholm och Göteborg. Läs mer här!
Vill du läsa mer om hur vi kan hjälpa till med utredningar och analyser? Kika här!