Ett stärkt barnrättsperspektiv – så bygger du en hållbar grund

Det är i år 26 år sedan Sverige ratificerade konventionen om barnets rättigheter. Trots det glöms barnrättsperspektivet ofta bort när vi  planerar och fattar beslut. I stället hamnar frågan hos enstaka eldsjälar, allt för ofta i projektform. Men ett stärkt barnrättsperspektiv skär genom alla delar av verksamheten och kräver rätt förutsättningar för att vara långsiktigt hållbart. Några saker att tänka på är därför följande:

  • Fatta beslut på högsta nivå! Ett beslut från högsta nivå om att arbetet med barnets rättigheter ska stärkas är en tydlig signal om frågans dignitet. Koppla beslutet till befintliga styrdokument, och var så konkret som möjligt. Ett bra steg kan vara att besluta om att en övergripande handlingsplan ska tas fram och följas upp.
  • Ge uppdraget till någon centralt i organisationen! Ett stärkt barnrättsarbete kräver både långsiktighet och samverkan. Arbetet ska på sikt bli en del av de ordinarie processerna, men någon behöver leda arbetet och bidra med sakkunskap. Det är viktigt att förstå arbetets omfattning, och att resurser avsätts. Om ett antal år har vi förhoppningsvis kommit så långt att vi inte behöver särskilt avdelade personer för att arbeta med barnets rättigheter. Det är en självklar och integrerad del av allt vi gör.
  • Samla ett nätverk av nyckelpersoner i verksamheten! Det bör vara personer med mandat och god kännedom om styrsystem och beslutsprocesser. Mandatet är i det här fallet viktigare än sakkunskapen, den kan man skaffa sig genom gemensamma utbildningsdagar. Kanske kan nätverket gemensamt arbeta fram en handlingsplan, som förankras i alla delar av verksamheten? En ofta nämnd framgångsfaktor handlar också om att man delar erfarenheter med varandra. Att implementera ett barnrättsperspektiv är lite av ett pionjärarbete, man behöver prova sig fram och lära av varandra.

Månadens fråga – hur omfattande måste en barnkonsekvensanalys vara?

Ju större påverkan ett beslut kan väntas ha för barn i den aktuella frågan, desto mer omfattande och grundlig skall en barnkonsekvensanalys vara, enligt FN:s barnrättskommitté. Vissa ärenden kan vara enklare att avgöra och då kan det räcka med ett mindre omfattande arbete. (Kanske inför beslut om nya riktlinjer för avtal med kommunens idrottsföreningar, eller nya öppettider för statliga museer). Vissa ärenden kan redan i förväg bedömas som uppenbart är bra för barn. Till exempel mer flexibla arbetstider för föräldrar som gör att barnets tid på förskola kan anpassas till barnets behov. I sådana fall kan en utvärdering av beslutet göras, en ”barnkonsekvensutvärdering”. Men om beslutet är mer komplext, många barn berörs, flera sektorer i samhället påverkas, kan analysen behöva fördjupas. Barnets/barnens bästa skall vägas mot andra intressen och ”komma i främsta rummet”.

Lika viktigt som att göra en bra analys, kan det vara att ställa rätt fråga. Vad är det egentligen vi ska ta reda på? Vad är det som prövas? Därför behöver även beslutsfattare öva sig i att ställa rätt frågor inför en analys, för att undvika att analysen blir allt för svepande i sina formuleringar om barnets bästa.

Oavsett hur omfattande analys man gör kan man aldrig hoppa över följande:

  • Barnkonventionen! Detta är alltid utgångspunkten och avstampet för en analys. Inte minst skall dina överväganden brytas mot de vägledande principerna, artiklarna 2 3 6 och 12.
  • Omständigheter eller aktuell kontext. En barnkonsekvensanalys handlar om en konkret fråga och berör en specifik grupp av barn eller ett enskilt barn. En barnkonsekvensanalys utgår från dessa specifika omständigheter. Kartlägg dessa!
  • Barnets eller barnens perspektiv. Vad säger barn själva i den aktuella situationen? Glöm inte att seriöst prata med dem det berör.

Slutligen: Börja gör! Prova dig fram, utvärdera och gör igen! Det är bästa sättet att hitta rätt nivå och lära sig mer.