Kom-igång-paketet: Erbjudande för nya kunder!

Står ni inför att stärka barnrättsarbetet i din verksamhet? All erfarenhet visar att den som börjar uppifrån i organisationen och arbetar långsiktigt lyckas bäst. Kom-igång- paketet hjälper er att ta de viktiga första stegen och innehåller följande:

  • Ett inledande samtal om nuläge och möjliga vägar framåt – var är vi i vår process, och vad behöver vi göra för att komma vidare? Omfattning: Ca 2 timmar.
  • Grundläggande heldagsutbildning för strategiskt nätverk eller liknande. Nyckelpersoner i verksamheten får en orientering i vad ett stärkt barnrättsperspektiv kan innebära, och hur detta kan påverka er verksamhet. Vi provar på metoder att arbeta med. Omfattning: Heldag
  • Barnkonventionen i styrning och ledning – en orientering. Workshop för ledningsgrupp eller politiker. Hur kan man fatta beslut som bidrar till att stärka arbetet med barnets rättigheter? Omfattning: Ca 3 timmar
  • Uppföljande samtal – hur kan vi gå vidare i arbetet med att implementera barnkonventionen i vår verksamhet? Omfattning: Ca 1 timme

Pris för kom-igång-paketet: 20 000 ex moms och resa. Ordinarie pris 32 000. Erbjudandet gäller de tio första nya kunderna och skall vara överenskommet senast i december 2016.

Månadens fråga – behövs en handlingsplan för arbetet med barnets rättigheter?

Arbetet med barnets rättigheter ska vara en självklar del av allt som görs och en del av de ordinarie processerna. Men för att verkligen komma dit krävs ett långsiktigt och systematiskt arbete, som säkerställer att det både finns kunskap och rutiner som stödjer ett barnrättsbaserat arbete i alla delar av verksamheten.   I arbetet med att ta fram en handlingsplan finns några saker som är viktigt att tänka på:

  • Gör en kartläggning! För att kunna prioritera och göra rätt saker gäller det att veta något om nuläget. Barn har tillgång till samtliga rättigheter i konventionen utan åtskillnad, enligt artikel 2. Vilka är era utmaningar? Var kan ni bli ännu bättre? Var finns de barn som finns längst ifrån sina rättigheter? Börja där! Och glöm inte att se det ni redan gör bra. Kanske kan ni vidareutveckla detta och dra lärdomar av era befintliga kunskaper?
  • Följ upp! Välj några områden eller indikatorer som ni väljer att mäta. Något tillfredsställande enhetligt mått på arbetet med att implementera barnets rättigheter finns tyvärr inte att utgå ifrån idag. Vid implementering av mänskliga rättigheter talar man ibland om att man behöver ha indikatorer som mäter olika nivåer: struktur, process och resultat. Försök att tänka in alla olika delar. Ett tips är att börja i era kartlagda utmaningar och de barn som finns längst från sina rättigheter. Hur ser det ut med barn som lever i ekonomisk utsatthet? Skolresultat eller tillgång till fritidsaktiviteter? När det gäller att mäta resultatet av era åtgärder finns både Rädda Barnens Ung Röst och Barnombudsmannens Max 18 att använda sig av.  Men titta också på den strukturella nivån; finns t ex politiska beslut på plats? Och när det gäller processnivå: Finns det kunskap om barnkonventionen? Vet de anställda hur man kan göra barnkonsekvensanalyser?  Du kan gå in på www.barnrattsbarometern.se för att få tips på hur verksamheten kan behöva rustas. Där kan du också läsa mer om de implementeringsnycklar som barometern bygger på och som sammanställts av Barnrättskonsulterna och SKL.
  • Arbeta långsiktigt! Att skapa en verksamhet som är bra ur ett barnrättsperspektiv är ett långsamt och systematiskt arbete. Visst kan enstaka aktivitetsdagar eller jippon sätta fokus på fråga och därför fylla en funktion. Men det är det långsamma arbetet med att se över sina styrdokument och interna processer, liksom att öka kunskapen brett, som gör skillnad på sikt. I vilka ärenden ska vi prioritera att göra barnkonsekvensanalyser? Hur ser vi till att barnens synpunkter hamnar på beslutsfattares bord? O s v. Målet bör vara att det ni gör ska ligga så nära era befintliga arbetssätt och styrsystem som möjligt. Därför behöver en handlingsplan ofta ha en tidshorisont på minst två till tre år. En handlingsplan behöver också ha utrymme att förändras, i takt med att ni hittar era sätt att jobba, era utmaningar eller särskilda kunskapsluckor. Det är först när ni har detta klart för er som ni kan göra rätt saker. Då blir arbetet meningsfullt och gör skillnad på riktigt!

Månadens tips- inför en utbildningssatsning: tre bra saker att tänka på

Kunskapen om barnkonventionen behöver öka, men den behöver också få konkret koppling till det uppdrag man har. Innehållsmässigt måste man jobba med både värderingar och förhållningssätt, fakta om barnkonventionen, men också med metoder och verktyg för tillämpning. Pedagogiskt är det viktigt att utbildningen ses som en process, gärna med ”hemuppgifter” och uppföljande workshop.  Här följer ytterligare några saker att tänka på:

  • Utbilda brett! En ökad kunskap om barnets rättigheter handlar både om kunskap om enskilda rättigheter, men lika mycket om att utmana vårt sätt att se på barn, att erövra ett förhållningssätt. Alla behöver inte vara specialister, men alla behöver förstå vad frågan handlar om och ha ett gemensamt språk för vad det är som ska göras. Det gäller såväl den högsta ledningen som personer i operativ verksamhet på alla nivåer. Och inte bara dem som direkt möter barn. Breda utbildningssatsningar underlättar implementering i hela verksamheten.
  • Arbeta med fallbeskrivningar! Låt samtal och reflektion om barnkonventionens betydelse få ta plats. Vad betyder ett stärkt barnrättsperspektiv när vi ska fatta beslut om bibliotekens öppettider, planera för ett nytt bostadsområde eller teckna avtal med de lokala idrottsföreningarna? Ta avstamp och resonera utifrån samtliga vägledande principer, artiklarna 2 3 6 och 12.
  • Genomför fördjupningsutbildningar för utvalda grupper! Det måste finnas några i verksamheten som vet lite mer om barnkonventionen och hur den kan konkretiseras. Det kan handla om att genomföra hearings med barn, göra barnkonsekvensanalyser, eller leda workshops för att stärka barnrättsperspektivet i verksamhetsplanen.