Månadens tips – att göra barnkonsekvensanalys på strategiska dokument

I linje med barnrättskommitténs rekommendationer skall barnkonsekvensanalyser göras bland annat på strategiska dokument som verksamhetsplan och budget. I dessa fall ser slutprodukten annorlunda ut än om man gör en barnkonsekvensanalys i ett specifikt ärende. Det handlar om att skapa en process där man systematiskt låter barnkonventionens principer och barns livsvillkor få ett tydligare genomslag i de mål och prioriteringar som görs. I Härnösands stift befinner man sig för snart tredje året i rad mitt i en sådan process. Ella-Britt Eriksson på stiftskansliet har tillsammans med Emma Fagerstrand från Barnrättskonsulterna hållit ihop arbetet.

– Ella-Britt, kan du beskriva hur ert arbete började?

– Eftersom arbetet med att stärka barnrättsperspektivet börjar i ett förhållningssätt började vi med att genomföra en utbildningssatsning för hela kansliet där vi lärde oss om barnkonventionen med fokus på de vägledande principerna. Vi övade mycket på att ta på oss ”barnrättsglasögonen” – alltså hur kan de vägledande principerna påverka vår verksamhet. För vissa medarbetare har det handlat om att överhuvudtaget få syn på att deras verksamhetsområden berör barn, om än indirekt. Det kan vara lätt att se om du arbetar med barngrupper och flyktingbarn, men mindre uppenbart om du arbetar med skogsförvaltning eller bidragskriterier. Varje del av verksamheten måste få möjlighet att reflektera över detta.

– Räckte det med en ökande medvetenhet och kunskap, gjorde det någon skillnad i er verksamhetsplan?

– Det första året kom vi inte så långt som vi hoppats, men ett första myr-steg var taget. Under år två arbetade vi med att ta fram en kartläggning över barns livsvillkor. Eftersom stiftets församlingar finns i ett mycket stort geografiskt område fick kartläggningen bli ganska övergripande. Det framkom sådant som vi kanske vetat, men inte aktivt prioriterat utifrån. Till exempel omfattningen av antalet nyanlända barn i våra verksamheter, hur stor del av barnen i våra upptagningsområden som lever i ekonomisk utsatthet, och att könsfördelningen i våra konfirmandgrupper är ojämn.

– Vad gjorde ni med den kunskapen?

– Inför 2016 års budgetprocess formulerade vi ett antal frågor som handläggarna från respektive budgetområde skulle förhålla sig till: På vilket sätt påverkar den nya kunskapen våra mål och prioriteringar? Finns det något särskilt vi bör tänka på utifrån de vägledande principerna? Under processens gång fick de utbildning och stöd i att fördjupa resonemang och analys.

– Det låter som ett omfattande arbete. Har det gjort någon skillnad?

 –Att byta perspektiv och lära sig att få syn på nya saker tar tid, och vi är inte framme. Men i årets verksamhetsplan har vi både lyft fram en del nya målområden, men också formulerat vilka frågeställningar vi måste fortsätta att arbeta med i framtiden. Det viktiga är att vi håller i processen och inte ger upp. En effekt har också varit att vi tydligare synliggjort sådant arbete som redan görs med barn som målgrupp och som går i linje med barnkonventionen. Det känns roligt att få synliggöra det goda arbete som görs av våra pedagoger i hela stiftet.

-Vilka är era viktigaste nästa steg, tänker du?

-Vi behöver skapa processer för att höra barn, vi vet att det är ett nödvändigt och spännande nästa steg. Men vi valde att börja med en sak i taget, ibland mäktar man inte med att göra allt på en gång. Vi behöver också hitta former för den ekonomiska analysen, ge styrelsen utbildning och stöd i arbetet med att ta fram direktiv med utgångspunkt i kartläggning och barnkonventionen.

-Vad tycker du att ni har lyckats med?

-Vi har vågat ta små steg framåt. Att inte bara lägga ner när man ser att det dyker upp nya frågor och utmaningar. Vi har hållit i trots att vi inte har haft hela bilden. Vi har tillåtit handläggarna att vara på olika nivåer, sett det som en lärandeprocess. Och alla inblandade har varit delaktiga, det är viktigt.

-Finns det något som har varit svårt?

-För oss har det krävt lite nya sätt att arbeta med vår verksamhetsplan, det var vi kanske inte beredda på från början. Frågorna behöver stötas och blötas, och vi har behövt skapa arenor för samtal mellan handläggare i den processen. Nu står vi inför en ny process, vi kommer att utvärdera det vi gjort hittills och se till att vi blir ännu bättre nästa gång. En annan utmaning är att acceptera att det tar tid. För den otålige kan man längta efter ett quick fix. Men jag tror att vår process vinner i längden.

 

Vill du veta mer?
Blir du nyfiken på hur en liknande process skulle kunna se ut i din verksamhet? Skicka gärna ett mejl till info@barnrattskonsulterna.se så kan vi prata vidare om era möjligheter.