Barnets bästa är ett radikalt byte av perspektiv och kräver modiga och pålästa medarbetare

En systematisk prövning av barnets bästa är ett mycket vasst verktyg för att kompensera för den maktobalans och den vuxennorm som finns i samhället.  Allt för sällan nyttjar vi detta redskap, prövningen av barnets bästa, på det sätt vi har möjlighet och faktiskt skyldighet till. Vi hastar vidare till lösningar som istället blir uddlösa ur ett barnrättsperspektiv.

Den som gör en prövning av barnets bästa, en bärande del i det som brukar kallas barnkonsekvensanalys måste i sitt utredningsarbete göra ordentligt med plats åt en ibland ny infallsvinkel, barnets bästa. Barnets bästa, och endast barnets (eller barnens) bästa, ska tydliggöras innan man går vidare med att se till övriga aspekter. Synliggörandet av barnets bästa är själva poängen.

Och det är här det krävs mod. Barnets bästa kan vara något annat än föräldrarnas bästa, skolans bästa eller vårdpersonalens bästa. Men vi får inte hasta förbi barnets bästa för att vi initialt uppfattar något som omöjligt att genomföra. När vi lägger schema i skolan, beslutar om öppettider på vårdcentralen eller planerar för nya stadsdelar måste vi först veta vad som verkligen är bra för barn. Vi måste definiera barnets bästa även om det ligger långt ifrån vad som faktiskt kommer att vara möjligt att genomföra, eller inte stämmer överens med vad vi slentrianmässigt anser vara bäst för barn.  Antingen kan vi sedan, med utgångspunkt i barnets bästa, fatta ett radikalt beslut i linje med det vi kommit fram till som barnets bästa.  Eller så fattas ett annat beslut, och då föreslås så kallade kompenserande åtgärder för att hantera de barnrättsliga brister som uppstår.

Det är inte alltid den som ger uppdraget att genomföra en barnkonsekvensanalys har klart för sig vad det är man frågar efter. Därför måste den medarbetare som får uppdraget både ha kunskap om den radikala innebörden av att göra en barnkonsekvensanalys, och ibland formulera om frågeställningen så att det blir en prövning av barnets bästa. En väl och avgränsad fråga med fokus på barnets bästa är en nyckel till en bra barnkonsekvensanalys, vilket jag skrivit om i tidigare nyhetsbrev.

Kunskap och mod är därför två nödvändiga komponenter för den verksamhet som vill ta prövningar av barnets bästa på allvar. Kunskap om hur barnets bästa kan prövas, men också kunskap om vilka krav barnkonventionen ställer, och att Sverige som land har åtagit sig att leva upp till barnets rättigheter, däribland barnets bästa. Och mod eftersom det krävs att vi vågar ställa nya frågor, och skapa praxis för utredningar som på riktigt ger plats åt nya perspektiv.

Vill du veta mer?
Behöver du och din verksamhet hjälp med att skapa former för prövningar av barnets bästa i er verksamhet?  Skicka gärna ett mejl till info@barnrattskonsulterna.se eller ring på 0708-152251 så pratar vi vidare.