Nyhetsbrev april 2017

[row][col_6]

[block_title text=’

Barnchecklista – uddlöst verktyg eller lösningen på allt?

’ size=’h2’]

Vad är en barnchecklista?

En barnchecklista är vanligtvis en uppsättning kontrollfrågor som ska bidra till att ett barnrättsperspektiv inte tappas bort. En barnchecklista bör alltid utgå från de vägledande principerna, artiklarna 2, 3, 6 och 12. Det är viktigt att alla principerna finns med, eftersom de tillsammans ger uttryck för en helhet som är viktig för barnkonventionens förverkligande. I enskilda verksamheter kan det naturligtvis också vara en bra idé att ta med ytterligare någon artikel, men faktum är att med en fördjupande reflektion utifrån de vägledande principerna kommer man ofta mycket långt. Exempel på frågeställningar:

[ul style=’square’]

1.Finns det barn som riskerar att diskrimineras av beslutet? (Artikel 2)

2. Innebär beslutet att barnets eller barnens bästa sätts i främsta rummet? (Artikel 3)

3. Bidrar beslutet till att barnets/barnens rätt till liv och utveckling tillgodoses? (Artikel 6)

4. Har barn fått komma till tals, och har åsikterna beaktats? (Artikel 12)

[/ul]

Barnchecklista – bra eller dåligt?

Barnchecklistan kan vara ett utmärkt redskap för att skapa reflektion i det löpande arbetet. Den kan påminna oss om att inte tappa bort barnrättsperspektivet. Men risken med en barnchecklista är att den blir ett alibi för en fördjupad analys där det krävs. I de allra flesta fall är det helt enkelt inte möjligt att avgöra vad som är barnets/barnens bästa utan en ordentlig prövning, alltså någon form av barnkonsekvensanalys. Att introducera en barnchecklista där det saknas kunskap om barnkonventionen och en förmåga att reflektera utifrån de vägledande principerna kan därför motverka arbetet med barnets rättigheter.

Vad gör vi med den checklistan vi redan har?

Om ni redan har en barnchecklista som är inarbetad i verksamheten kan ni naturligtvis använda er av den. Men fundera över hur ni kan höja kompetensen och förmågan att reflektera med utgångspunkt i checklistan. Koppla den till era utbildningsinsatser och lär verksamheterna att använda den på ett meningsfullt sätt. En barnchecklista kan också användas för att identifiera de områden där en fördjupad analys kan krävas. Lägg gärna till en reflektion över detta.

Om vi inte har en checklista redan?

För att undvika att hamna i slentrianmässigt och förenklat användande kan det vara bättre att avvakta med en checklista. Lägg i stället fokus på att öka förmågan hos tjänstepersoner att genomföra barnkonsekvensanalyser av olika slag.  Det är också viktigt att arbetsledare, chefer eller politiker får en ökad förståelse för när och i vilken grad en barnkonsekvensanalys ska göras. I vissa fall krävs omfattande analyser, men i andra fall kan de vara betydligt enklare och mer kortfattade. Utmaningen är att hitta genvägar så att arbetet blir ”görbart”, utan att för den skull tumma på barnrättsperspektivet.

[block_title text=” size=’h1′]

[/col_6][col_6]