Barnkonventionen ska vägleda alla beslut som rör barn – här följer några tips i corona-tider

Hur påverkas barnen av de stora beslut som i dagarna fattas med anledning av covid-19? Barnets bästa ska enligt den nya barnkonventionslagen prägla alla beslut som rör barn direkt eller indirekt. Vissa beslut kräver omfattande analyser, sk barnkonsekvensanalyser. I andra situationer kan det räcka med ett mindre omfattande arbete, att göra en barnrättslig reflektion, eller ett barnrättsbaserat beslut. Det kan handla om beslut som rör barn i mindre omfattning, eller att tid helt enkelt inte finns för en utförlig analys. Det senare kan vara fallet i dessa corona-tider när stora beslut fattas som har stor påverkan på barn, men där det inte finns tid att göra omfattande analyser. Det handlar om skolor som riskerar att stänga eller redan har stängt, tillgång till sjukvård, medicin och skyddsutrustning  o s v.

Vad är ett barnrättsbaserat beslut?

Ett barnrättsbaserat beslut bygger på två saker.

  1. Barnet eller barnen görs till subjekt i beslutet. Hur barnets påverkas i en fråga måste vara föremål för ett aktiv reflektion. Vårt vuxenperspektiv gör att vi oavsiktligt tappar bort barnperspektivet eftersom det finns så många andra perspektiv som automatiskt får företräde.
  2. Beslutet bör som minst förhålla sig till barnkonventionens fyra vägledande principer, artiklarna 2, 3, 6 och 12. Med utgångspunkt i dessa artiklar formulerar man ett antal checkfrågor som hjälper oss att fatta beslut i linje med barnkonventionen.

(Vill du läsa mer om att göra barnrättsliga reflektioner eller barnkonsekvensanalyser? Kolla in Emma Fagerstrands bok ”Så blir barnkonventionen konkret”).

Exempel på barnrättsbaserade checkfrågor i coronatider

  1. Artikel 3 (barnets bästa ska beaktas): Hur berörs barnets av frågan?  Barnets bästa  får inte tappas bort i beslut som fattas av våra myndigheter och andra offentliga aktörer.
  2. Artikel 2 (ickediskriminering): När skolan stänger – hur påverkas barn med olika förutsättningar? Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha svårare att klara studierna hemma – hur kan vi beakta detta? Hur säkerställer vi att barn och ungdomar som av ekonomiska skäl saknar tillgång till bredband eller dator för att sköta hemma studier? Utsattheten kan öka för barn i familjer där omsorgen brister. Hur kan vi öka skyddet och beredskapen för att ge dessa barn hjälp?
  3. Artikel 6 (rätten till liv och utveckling): För att garantera barnets rätt till liv och utveckling, krävs samverkan. Med vilka kan och bör vi samverka för att barnets bästa ska tillgodoses? (Skola, socialtjänst, frivilligorganisationer m fl) Kan en lokal förening stötta barn som måste studera hemma och inte får stöd? Hur kan vi öka medvetenheten om att göra orosanmälningar när vi misstänker att barn far illa?
  4. Artikel 12 (delaktighet och inflytande): Vet vi hur barnet upplever situationen? Fångar vi upp barnens frågor och förslag? Prata med barnen om hur de tycker att hemundervisning kan fungera bäst. Hur vill och kan barnen bidra till minskad smittspridning?
  5. Artikel 17 (rätten till information, och rätten till skydd från skadlig information) Vad behöver barnet veta om den rådande situationen för att bidra till minskad smittspridning? Hur informerar myndigheter, skolor och andra aktörer så att barnen inte känner onödig oro?

Det här är några exempel på frågor att ställa sig när barnrättsbaserade beslut ska fattas. Syftet är att barnet  eller barnen inte ska tappas bort eller först tänkas in på slutet. Då riskerar vi att fatta sämre beslut, helt enkelt. Lycka till!