UTBILDNING & WORKSHOP

Barnkonsekvensanalys
Att pröva barnets bästa i det systematiska utredningsarbetet fördjupning

Utbildning i Barnkonsekvensanalys

Barnkonsekvensanalys innebär en tillämpning av barnets bästa enligt artikel 3 är central för genomförandet av hela konventionen. Det är ett område där Sverige av FN:s barnrättskommitté uppmanas att göra mer. Prövning av barnets bästa, även kallad barnkonsekvensanalys ska göras i både strategiska beslut och i individuella ärenden.

Innebörden av barnkonsekvensanalys, barnets bästa

Utbildningen i barnkonsekvensanalys ger deltagaren kunskap om innebörden av begreppet barnets bästa och vad som krävs för att uttala sig om detta. Vi går igenom de krav en prövning kan ställa på verksamhetens rutiner och arbetssätt, samt hur man kan resonera vid svåra avvägningar mellan t ex andra intressen eller annan lagstiftning.

Under utbildningen arbetar vi med konkreta fallbeskrivningar, och deltagaren får möjlighet att göra en fiktiv prövning.

Prövning av barnets bästa

Att pröva barnets bästa i det systematiska utredningsarbetet fördjupning

Målgrupp: Handläggare eller utredare som gör bedömningar som rör barn individuellt eller som grupp. Till exempel: Socialtjänst, elevhälsa, rektorer, samhällsplanerare m fl.

Omfattning: Heldag

 

Kontakta Barnrättskonsulterna för mer information.

Barnkonsekvensanalys, vad är det?

En barnkonsekvensanalys, eller en prövning av barnets bästa som det allt oftare kallas, är ett verktyg för utredning och beslut som hjälper oss att få syn på och att leva upp till barnets rättigheter. Att göra en barnkonsekvensanalys, eller att pröva barnets bästa, betyder att inför ett beslut sakligt och systematiskt belysa vad som i det aktuella ärendet vore bäst för de barn som berörs. Ofta fattar vi beslut utifrån generella antagande om barn som grupp, utan att sakligt ta reda på vad som är bäst för barnet. Sakligheten bygger på att det finns ett relevant underlag att utgå ifrån, t ex statistik om barns livsvillkor, rättigheterna i konventionen, barnets egna synpunkter, forskning och praxis. Rätt använd, ett mycket vasst verktyg för att kompensera för den maktobalans och den vuxennorm som finns.

När ska en barnkonsekvensanalys göras?

Barnets bästa ska beaktas i ärenden som rör individuella barn. Det kan handla om vårdnadstvister, placeringsbeslut eller beslut om särskilda stödinsatser. Barnets bästa måste också beaktas i mer strategiska frågor där många barn berörs: byggandet av nya stadsdelar, beslut om vårdcentralens öppettider, geografisk placering av en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning eller inför utförsäljning av ett kommunalt badhus.

Prövningen av barnets bästa ska göras i ett tidigt skede av en utredning, inte som ett tillägg på slutet. Det måste därför ske i samarbete med andra delar av utredningsarbetet. Om ett förslag kommit allt för långt är det svårt eller omöjligt att påverka ett beslut som ska fattas.

Måste en barnkonsekvensanalys vara skriftlig?

Rutiner, systematik och dokumentation bidrar till att barnets bästa tydliggörs, beslutet blir möjligt att utvärdera och följa upp. Det leder bort från slentrianmässiga och godtyckliga bedömningar. Prövningar av barnets bästa ska därför i frågor som har stor påverkan på barnet, var skriftliga. Samtidigt fattar vi dagligen en mängd små beslut i det löpande arbetet där barnets bästa är en viktig utgångspunkt för våra beslut. I sådana beslut krävs inte en skriftlig prövning, men en medveten reflektion om vad barnets bästa kan innebära.