Barnets bästa och barnets behov – är det samma sak?
Få saker har så stor betydelse för barnkonventionens konkreta genomförande som den systematiska prövningen av barnets bästa. Prövningar av barnets bästa ska enligt barnrättskommittén göras såväl i strategiska övergripande frågor, som frågor som rör individuella barn.
En fråga som brukar dyka upp vid utbildningar handlar om skillnader mellan barnets bästa och barnets behov. Räcker det inte att vi utgår ifrån barnets behov? Barnets behov är givetvis centralt när vi fattar beslut som rör individuella barn. Men – begreppet barnets bästa, kan och bör också tillföra ytterligare dimensioner.
För det första: ”Barnets bästa” kräver av oss att vi också beaktar de övriga rättigheter som barnet har enligt konventionen, och väger in dessa vid en sammantagen bedömning. Barnkonventionen är en helhet, där samtliga rättigheter samverkar till ett liv som främjar barnets liv och utveckling. Här har naturligtvis barnets rätt att komma till tals en mycket stark ställning.
För det andra: ”Barnets bästa” kräver också att vi bedömer och analyserar de konsekvenser som ett beslut kan få för barnet, på kort och på lång sikt. Det kräver att vi tittar bortom barnets behov här och nu, och väger in även långsiktiga konsekvenser.
Barnets bästa, rätt använd, hjälper oss att ”zooma ut”, söka efter fler ingångar och perspektiv på en fråga, i syfte att stärka barnets individuella rättigheter. Utredaren i barnrättighetsutredningen (SOU 2016:19) konstaterar att: ”En bedömning av barnets behov och den övriga familjens behov kan ses som ett led i den bedömning som ska göras av barnets bästa men är inte tillräcklig”. En korrekt bedömning av barnets behov tar oss alltså inte med säkerhet hela vägen när vi ska fatta barnrättsbaserade beslut. Med kunskap och lite träning behöver det inte vara svårt. Men – det är avgjort en mycket viktig, kanske avgörande, framgångsfaktor för att barnets rättigheter verkligen ska få genomslag. [/col_6]
Implementeringsnyckel nr 7: Reflektera med stöd av barnkonventionen
För att barnkonventionen ska få genomslag måste vi erövra det förhållningssätt som konventionen bygger på. Och vi måste agera utifrån ett sådant förhållningssätt, där barnet är subjekt med egna rättigheter, inte endast objekt för vårt omhändertagande. Prova att regelbundet reflektera över dina arbetsuppgifter eller beslut i ljuset av de vägledande principerna. Kanske kan det bidra till att du får syn på något som gör att barnets rättigheter stärks. Här finns ett förslag på reflektionsfrågor:
- Vilken betydelse har barns olikheter och barns olika behov i det som ska genomföras? Kan trösklarna sänkas så att fler kan delta på lika villkor? (Artikel 2)
- Finns det kunskap om vad barn, och barn med olika förutsättningar, tycker om den aktuella frågan? Om inte – hur kan vi inhämta den kunskapen? (Artikel 12)
- Främjar detta barnets liv och utveckling ur ett helhetsperspektiv? Med vilka bör vi samverka för att främja barns hela utveckling? (Artikel 6)
- Vad innebär barnets bästa? Har barnets bästa vägt tungt vid en sammanvägning med andra intressen? (Artikel 3)
Vill du läsa mer om de övriga implementeringsnycklarna? De finns beskrivna i boken ”Så blir barnkonventionen konkret – 12 nycklar till ett strategiskt barnrättsarbete”.