Är barnets bästa och barnets behov samma sak?

Prövningar av barnets bästa ska enligt barnrättskommittén göras såväl i strategiska övergripande frågor, som frågor som rör individuella barn. Att barnets bästa har för svag ställning i tillämpning i av bland annat LSS och socialtjänstlagen konstaterades i den så kallade barnrättighetsutredningen från 2016 (SOU 2016:19). Barnets behov är centralt när vi fattar beslut som rör individuella barn. Och barnets behov, när dessa vägs mot varandra, kan helt säkert i vissa fall vara liktydigt med barnets bästa. Men – begreppet barnets bästa, kan och bör också tillföra ytterligare dimensioner. Barnets bästa, rätt använd, hjälper oss att ”zooma ut”, söka efter fler ingångar och perspektiv på en fråga, i syfte att stärka barnets individuella rättigheter. För barnets bästa, i enlighet med barnrättskommitténs rekommendationer, kräver av oss att vi dels beaktar de övriga rättigheter som barnet har enligt konventionen, och väger in dessa vid en sammantagen bedömning. Här har naturligtvis barnets rätt att komma till tals en mycket stark ställning. Men barnets bästa kräver också att vi bedömer och analyserar de konsekvenser som ett beslut kan få för barnet, på kort och på lång sikt. Utredaren i barnrättighetsutredningen konstaterar därför att:  ”En bedömning av barnets behov och den övriga familjens behov kan ses som ett led i den bedömning som ska göras av barnets bästa men är inte tillräcklig”. Detta är att göra prövningar av barnets bästa, eller så kallade barnkonsekvensanalyser.  Med kunskap och lite träning är det inte svårare än annat analysarbete. Men – det är avgjort en mycket viktig, kanske avgörande, framgångsfaktor för att barnets rättigheter verkligen ska få genomslag. Implementeringsnyckel nr 7: Reflektera med stöd av barnkonventionen För att barnkonventionen ska få genomslag måste vi erövra det förhållningssätt som konventionen bygger på. Och vi måste agera utifrån ett sådant förhållningssätt, där barnet är subjekt med egna rättigheter, inte endast objekt för vårt omhändertagande. Prova att regelbundet reflektera över dina arbetsuppgifter eller beslut i ljuset av de vägledande principerna. Kanske kan det bidra till att du får syn på något som gör att barnets rättigheter stärks. Här finns ett förslag på reflektionsfrågor: Vilken betydelse har barns olikheter och barns olika behov i det som ska genomföras? Kan trösklarna sänkas så att fler kan delta på lika villkor? (Artikel 2)

Finns det kunskap om vad barn, och barn med olika förutsättningar, tycker om den aktuella frågan? Om inte – hur kan vi inhämta den kunskapen?

Främjar detta barnets liv och utveckling ur ett helhetsperspektiv? Med vilka bör vi samverka för att främja barns hela utveckling?

Vad innebär barnets bästa? Har barnets bästa vägt tungt vid en sammanvägning med andra intressen?